Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om våra ämnen

Institutionen för historiska studier består av ämnena antikens kultur och samhällsliv, arkeologi och historia.

 

  • Om antikens kultur och samhällsliv

    Antikens kultur och samhällsliv

     

    Vill du veta varför Caesar mördades eller hur demokratin uppstod eller vad Sokrates tyckte om kvinnor?Undrar du över vilka idéer som användes när man skrev den amerikanska konstitutionen och varför British Museum i London har så mycket konst från Athen? Då ska du läsa antikens kultur och samhällsliv.

    Ämnet behandlar framförallt de antika kulturerna i Medelhavsområdet. I tiden rör vi oss från äldsta stenålder till ca 500 eKr. Liksom i övriga Europa, medförde de stora arkeologiska utgrävningarna under 1800-talets senare hälft, att den s.k. klassiska arkeologin växte fram som ett självständigt ämne på kontinenten och sedan 1909 även i Sverige under namnet Klassisk fornkunskap och antikens historia. I slutet av 1960-talet bytte ämnet namn till antikens kultur och samhällsliv. Namnet vill försöka beskriva den tvärvetenskapliga inriktning som är unikt för vårt ämne.

    Vi studerar exempelvis antikens historia, litteratur, konst, religion, filosofi och lärdomshistoria, allmänna levnadsvillkor, sociala förhållanden, familjebilden och genusstrukturer.

    Genom studier i vårt ämne får du en god inblick i vårt gemensamma europeiska kulturarv. Mycket av dagens debatt tar avstamp i idétraditioner som går tillbaka till antiken. Genom att läsa om antiken får man kunskaper som är viktiga om man vill jobba som lärare, arkeolog, projektledare för utställningar eller museiverksamhet. Vill du arbeta ute i övriga Europa kommer du att ha stor nytta av de omfattande kunskaper i Europas gemensamma kulturarv, som ämnet ger.
     

  • Om arkeologi

    Arkeologi

    Arkeologi handlar om att studera människan och hennes samhällen från äldsta förhistoria till modern tid

    En arkeolog undersöker och dokumenterar materiella lämningar för att sedan tolka och försöka förstå vad dessa kan berätta om hur människor organiserat sig och hur deras världsbild kan ha sett ut.

    Arkeologi handlar dock inte bara om kunskap om det förflutna; förhistorien utgör även en viktig referensram för hur vi ser på vårt eget och andras samhällen. Arkeologer sysslar därför också med hur våra bilder av förhistorien konstrueras samt hur dessa använts historiskt och i samtiden.
    I arkeologiämnet integreras praktik och teori och hos oss får studenterna öva upp förmågan att tänka kritiskt och systematiskt, lära sig argumentera och förstå komplicerade resonemang. Man tränas också i att förstå och analysera hur våra tolkningar av forntiden påverkar och påverkas av vår samtid. Att tänka arkeologiskt ger därför ofta en utökad förståelse för människa och samhälle även i vår egen tid.

  • Om historia

    Historia

    Historia är vetenskapen om människan som samhällsvarelse i det förflutnaSamhället förändras ständigt. Förutsättningarna för människors liv och verksamhet är aldrig statiska utan skiftar från tid till annan. Kunskap om och erfarenheter från det förflutna bidrar därför i hög grad till insikt och förståelse om oss själva som människor och om samfundet som omger oss.

    Som historiker försöker vi förstå och förklara hur makt har utövats, hur produktionen har organiserats och hur kulturella normer har etablerats.

    Många av dessa frågeställningar delar vi med andra vetenskapliga discipliner men det centrala i historisk forskning är alltid, på ett eller annat sätt, tidsdimensionen: kontinuitet och förändring i grundläggande samhällsstrukturer, enskilda händelseförlopps utveckling över tid eller helt enkelt avståndet i tid till den företeelse som undersöks.

    Studier i historia ger alltså kunskap om historiska sammanhang ur ekonomiska, sociala, politiska och kulturella perspektiv och hur dessa olika aspekter förhåller sig till varandra.

    Dessutom präglas undervisningen av ett vetenskapligt perspektiv, som bland annat innebär att anlägga ett kritiskt förhållningssätt till historiska dokument, olika former av historieskrivning och historieproduktion.

     

mellanrumright
Sidansvarig: Katarina Tullia von Sydow|Sidan uppdaterades: 2018-07-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?