Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projektdeltagare

Projektet leds av:

Maria Sjöberg, institutionen för historiska studier 
Lisbeth Larsson, institutonen för litteratur, idéhistoria och religion 
Lars Borin, språkbanken vid institutionen för svenska språket 

I redaktionen arbetar:

Berith Backlund, Göteborgs universitetsbibliotek
Linus Karlsson, institutionen för historiska studier
Ulrika Lagerlöf-Nilsson, institutionen för historiska studier
Cecilia Pettersson, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion
Markus Forsberg, språkbanken vid institutionen för svenska språket

Projektets referensgrupp utgörs av:

Kerstin Alnebratt, Nationella sekretariatet för genusforskning
Josefine Alvunger, Nationella sekretariatet för genusforskning
Irene Andersson, historia, Malmö högskola
Suzan van Dijk, Women Writers, Utrecht
Stefan Ekman, Svensk Nationell Datatjänst
Birgitta Flensburg, Göteborgs konstmuseum
Christina Florin, historia, Stockholms universitet
Ulrika Helldén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Irene Iversen, litteraturvetenskap, Universitetet i Oslo
Åsa Karlsson, Svenskt Biografiskt Lexikon
Lars Kleberg, Svenskt översättarlexikon
Jytte Larsen, Danskt Kvindebiografiskt Lexikon, Köpenhamn
Yvonne Leffler, litteraturvetenskap, Göteborgs universitet
Cornelia Lönnroth, Göteborgs stadsmuseum
Louise Lönnroth, Landsarkivet, Göteborg
Lena Milton, Personhistoriska samfundet
Jytte Nielsen, Danskt Kvindebiografiskt Lexikon, Köpenhamn
Birgitte Possing, Rigsarkivet, Köpenhamn

Hilde Sandvik, historia, Oslo
Liz Stanley, Center for Narrative and Auto/Biographical Studies, Edinburgh
Yvonne Svanström, ekonomisk historia, Stockholm
Ann-Catrin Östman, nordisk historia, Åbo

Presentationer

Maria Sjöberg är professor i historia vid Göteborgs universitet. Hennes senaste böcker är Kvinnor i fält 1550-1850 (Hedemora/Möklinta: Gidlunds 2008), Kritiska tankar om historia (Lund: Studentlitteratur 2012). Hon har också redigerat Personligt talat. Biografiska perspektiv i humaniora (Göteborg/Stockholm: Makadam 2014) och En samtidig världshistoria (Lund: Studentlitteratur 2014).

 

 

Lisbeth Larsson är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet sedan år 2000. Hon disputerade på en avhandling om svensk veckopress och dess kvinnliga läsare 1989. Hon har arbetat med Nordisk kvinnolitteraturhistoria I-IV (1993-1998), digitaliserad 2013. Tillsammans med Eva Haettner och Christina Sjöblad har hon upprättat en bibliografisk förteckning över Kvinnors självbiografier och dagböcker i Sverige, 1650 – 1989. Bland hennes senare böcker finns Sanning och konsekvens. Marika Stiernstedt, Ludvig Nordström och de biografiska berättelserna (2001), Hennes döda kropp. Victoria Benedictssons arkiv och författarskap (2008) och Promenader i Virginia Woolfs London (2014).

Lars Borin är professor i språkvetenskaplig databehandling vid Göteborgs universitet. Han är föreståndare för Språkbanken samt nationell koordinator för forskningsinfrastrukturen Swe-Clarin. Hans forskningsintressen rör sig i gränsområdet mellan språkvetenskap och språkteknologi, och han har även ett djupt engagemang i språkteknologibaserad digital humaniora.

Swe-Clarin är den svenska noden av den europeiska forskningsinfrastrukturen CLARIN ERIC, vars mål är att att göra stora mängder digitala och digitaliserade text- och talmaterial tillgängliga som primära forskningsdata för humanistiska och samhällsvetenskapliga forskare med hjälp av de avancerade text- och talbearbetningsverktyg och språkresurser som har utvecklats under många årtionden inom språkteknologisk forskning.

Berith Backlund är fil.kand. och avlade bibliotekarieexamen 1977. Sedan 1999 är hon universitetsbibliotekarie på KvinnSam – nationellt bibliotek för genusforskning vid Göteborgs universitetsbibliotek. Hon arbetar bl.a. med databaserna KVINNSAM och GREDA och har varit med och byggt upp KvinnSams kvinnohistoriska portaler. Hon är också en av redaktörerna till boken Kvinnohistoria i Sverige, 2011.

 

 

Linus Karlsson är filosofiedoktor i historia. Han disputerade vid Göteborgs universitet år 2010 på avhandlingen Bergsmän och tackjärnspatroner. Perspektiv på industrialiseringsprocessen 1810-1900. I avhandlingen studeras järnhanteringens industrialisering i Lekebergslagen med fokus på ekonomiska och sociala maktrelationer mellan järnhanteringens olika aktörer över tid och deras inflytande på framväxten av den svenska järn- och stålindustrin. Privilegiesystem, avseende friheter, rättigheter och skyldigheter, och dessas utveckling över tid är ett av Karlssons centrala forskningsobjekt. Karlsson har sedan disputationen arbetat som lärare i historia vid Göteborgs universitet och som arkivarie. Han bedriver även forskning om Bergslagens roll i den svenska tidigmoderna militärstaten.

Ulrika Lagerlöf Nilsson är filosofie doktor i historia. Hon disputerade 2010 vid Göteborgs universitet på avhandlingen Med lust och bävan. Vägen till biskopsstolen inom Svenska kyrkan under 1900-talet. I sin forskning har hon bl.a. ägnat sig åt att studera hur makt, genus och religion samspelar, skönlitteraturens roll inom historisk forskning samt utbildnings- och professionsforskning inom kvinnliga vårdyrken under 1800-talets andra hälft. Hon har varit redaktör för boken Moderna historier. Skönlitteratur i det moderna samhällets framväxt (2011, med Henric Bagerius) och Vid hans sida. Svenska prästfruar under 250 år – ideal och verklighet (2015, med Birgitta Meurling). Hennes senaste forskningsprojekt handlar om författarinnan Elisabeth Beskows (Runa) skönlitterära produktion och dess relation till den kyrkliga moderniseringsprocessen kring sekelskiftet 1900.

Cecilia Pettersson är lektor i litteraturvetenskap och teaterstudier vid Göteborgs universitet. Hon disputerade år 2009 med avhandlingen Märkt av det förflutna? Minnesproblematik och minnesestetik i den svenska 1990-talsromanen, en avhandling som analyserar hur minnet framställs i å ena sidan svensk skönlitteratur från perioden 1991-2000 och å andra sidan i modern minneforskning. Sedan disputationen har hon företrädesvis fördjupat sig inom forskningsområdet medicinsk humaniora. Hon har bl a anlagt ett genusperspektiv på biblioterapi och dokumenterat och analyserat kvinnors erfarenhet av skönlitterär läsning under tiden som sjukskriven. Projektet har resulterat i tre vetenskapliga artiklar, ”Mellan självbekräftelse och självförglömmelse. Om terapeutisk läsning” (Läsning. Riksbankens Jubileumsfonds årsbok 2013/2014); ”Biblioterapi i ett litteraturvetenskapligt perspektiv” (TfL 01/2014) samt ” Women´s Experiene of Reading Fiction during Sick Leave” (LIR Journal, under utgivning).

Markus Forsberg är docent i språkteknologi och föreståndare för Språkbanken vid institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet. Som forskare har han på senare år fokuserat på forskningsinfrastruktur, där han utforskat hur språkteknologi kan användas för att möjliggöra ny humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning.

Språkbanken står för den språkteknologiska och tekniska kompetensen inom Svenskt Kvinnobiografiskt Lexikon. Den tekniska plattformen som används inom projektet bygger vidare på Språkbankens forskningsinfrastruktur, närmare bestämt Språkbankens forskningsverktyg Karp och Korp. För mer information om Språkbanken och dess verktyg, se: http://spraakbanken.gu.se.

Kontaktinformation

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Telefon:
031-786 52 57

Sidansvarig: Katarina Tullia von Sydow|Sidan uppdaterades: 2016-05-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?