Länkstig

Christer Ahlberger

Professor

Institutionen för historiska
studier
Telefon
Besöksadress
Renströmsgatan 6
41255 Göteborg
Rumsnummer
J513
Postadress
Box 200
40530 Göteborg

Om Christer Ahlberger

Presentation Professor i historia, viceprefekt för samverkan och internationalisering. Född 1956, fil dr i historia 1990. Forskarassistent vid Historiska institutionen i Göteborg 1990-94, därefter universitetslektor och från 2002 professor vid samma institution.

Forskning Tidsmässigt ligger min forskning främst inom den tidigmoderna, och till viss del moderna, perioden. I min avhandling från 1988, Vävarfolket, styrdes frågeställningarna av en ambition att förklara och förstå mer sammansatta sidor av den industriella omdaningen. Förutom närgångna studier av hemindustrins organisation gjordes systematiska försök att koppla ”övergångsfrågan” till förändrade demografiska mönster, hushållsstorlek, flyttningar etc. En särskild studie gjordes i syfte att fördjupa kunskapen om en säregen religiös rörelse, hoofianismen, som hade många anhängare bland de många väverskorna.

Vid sidan av frågor om industriell, demografisk, och religiös omvandling vid ingången till modern tid har jag intresserat mig en hel del för urbanhistoria. Inom området har jag förutom en hel del artiklar publicerat två monografier, det är dels stadshistoriken Åmåls stads historia och dels Den svenska staden. Vinnare & Förlorare. De frågeställningar som styrt mitt arbeta inom området är hur och varför städerna utvecklats som de gjort med utgångspunkt från förändrade samhällsvillkor och regionala samt nationella särdrag. Även här finns ett syfte att försöka förstå och kanske förklara vad det är som händer när det moderna samhället och inte minst hur den moderna människan träder fram under 1700- och 1800-talen.

Ett tredje större forskningsfält jag arbetat inom kan beskrivas som ”konsumtions- och föremålshistoria”. Här har jag bland annat publicerat monografin ”Konsumtionsrevolutionen” som är en brett upplagd studie som bland annat syftade till att lösa en då central grundfråga om vad man inom forskningen menar men ”modern konsumtion”. Även inom detta område har jag publicerat ett stort antal artiklar.

Min nuvarande forskning sönderfaller i två, möjligen tre, huvuddelar. Den första är en utveckling av min konsumtionsforskning. Syftet är att med utgångspunkt från bland annat skön- och uppbyggelselitteratur försöka komma åt frågor kring hur den första generationen ”masskonsumenter” upplevde men också skapade de konsumtionsmönster vi idag beskriver som just moderna.

Det andra intresseområdet kan möjligen beskrivas som modern kommun- och regionhistoria. Projektet drivs av syftet att analysera konsekvenserna av de stora folkhemsreformerna efter andra världskriget. Fokus ligger på den senaste stora kommunreformen från 1971, som kan beskrivas som en ”glömd revolution” eftersom den allmänna kunskapen om denna så omvälvande reform är påfallande liten. Vad denna glömska beror på samt vilka faktiska följder, vid sidan av de rent politiska och ”statsvetenskapliga”, kommunreformerna haft är några konkreta frågor som driver projektet. Ett tredje intresseområde är att utifrån en sammanställning av senare decenniers forskning om ”övergången” till det moderna samhället försöka ge en helhetsbild av ”födelsen av det moderna”. En ambition är att koppla samman forskning från bland annat ämnen som historia, ekonomisk-historia, idéhistoria, etnologi etc. En central roll i framställningen intar frågan om ”bönderna och den svenska vägen till det moderna”.