Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Syskonen som valde jordbruket före äktenskapet

Nyhet: 2018-08-31

Det traditionella svenska jordbruket bestod inte alltid av man, hustru och barn. I sin nya bok Istället för äktenskap har historikern Martin Dackling undersökt syskonjordbruk – gårdar där syskon bodde kvar och drev tillsammans – under 1800- och 1900-talet. Den unika forskningen ställer frågor om varför syskonen valde att bo tillsammans, hur vanligt det var och varför man valde bort kärleken.

I den första studien av sitt slag har Martin Dackling med hjälp av hushållsanalyser, statliga utredningar och intervjuer tittat närmare på syskonjordbruken. Resultaten presenteras nu i den nyligen utkomna boken Istället för äktenskap. Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige.

Varför uppstod de här jordbruken?
– De var i praktiken okända före 1870, ökade snabbt fram till cirka 1940-talet då runt vart femte arvskifte tycks ha slutat i att flera syskon blev kvar och mattades sedan långsamt av under 1900-talets andra hälft. Den viktigaste förklaringen är ekonomisk, det blev dyrt med anställd arbetskraft och istället stannade en bror eller syster kvar hemma.

Fungerade de annorlunda än traditionella jordbruk?
– I grunden inte. Uppdelningen mellan manliga och kvinnliga sysslor tycks ha behållits på dessa gårdar. Men det var absolut vanligast att hushållet bestod av både bröder och systrar och därför uppstod ofta en slags låsning som gjorde att äktenskap försvårades. Ett äktenskap för brodern innebar att en ny kvinna skulle konkurrera med systern som förestod hushållet och på motsvarande sätt riskerade en inflyttande man att konkurrera med broderns position. Sådana låsningar gjorde att äktenskap ofta uteblev och att syskonen fortsatte bo ihop. Just därför menar jag att syskonskapet blev ett alternativ till äktenskap.

Berättar boken något om svensk landsbygdshistoria i ett större perspektiv?

– Vad jag kan visa är dels att det rörde sig om en företeelse som förekom över hela landet och sannolikt även i andra länder vid samma tid, dels att företeelsen alls inte är gammal utan snarast kan ses som modern. Undersökningen kan också relateras till det klassiska begreppsparet kollektiv och individ. Vanligen brukar utvecklingen beskrivas som en frigörelse av individen och att familjerelationer blev mindre bestämmande. På syskongårdarna tycks det snarast ha varit omvänt, familjerelationerna blev viktigare och individen underordnades på ett sätt som inte förekommit tidigare.

Har du gjort andra upptäckter när du skrivit boken?
– Att så många blev ogifta är kanske det som varit mest intressant att analysera. Visst var det lättare att hålla ihop gården om ingen gifte sig, men då sattes ju det egna livet och gårdens framtid på spel. De intervjuer jag gjort har gett många historier om problematiska kärleksrelationer, arbetsvillkor och livsval som dåtidens människor hade att förhålla sig till. Ett antal av dessa berättelser återger jag också i boken.

Mer om boken:

Martin Dacklings bok Istället för äktenskap. Att driva jordbruk tillsammans med syskon i 1900-talets Sverige ges ut av Nordic Academic Press.

Martin Dackling presenterar boken och sin forskning i GU:s monter på Bokmässan den 28 september, läs mer:
https://historiskastudier.gu.se/Aktuellt/Kalendarium/Aktuellt_detalj/?eventId=70136734472

Foto: Nordic Academic Press

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-08-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?