Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok om kalla krigets hemliga ledningsplats

Nyhet: 2016-11-23

Vilka spår har kalla kriget lämnat i det svenska landskapet? I en ny bok beskriver forskarna Maria Person och Tony Axelsson en undersökning av ledningsplats Björn som skulle leda Sveriges attackflyg vid en eventuell invasion.
– Trots den uttalade alliansfriheten vet vi idag att Sverige stod nära NATO och att den tänkta hotbilden var ett anfall från öst. Just detta är ledningsplats Björn ett talande exempel på, säger Maria Persson.

Under kalla kriget befann sig Sverige i en skärningspunkt mellan två maktblock. Vi förde en uttalad neutralitetspolitik och var tvungna att satsa omfattande resurser på militärt försvar för att i händelse av krig kunna hävda vår neutralitet.

– Runt om i landet finns lämningar efter militära anläggningar från denna tid. De är ett viktigt materiellt arv som rymmer kalla krigets historia sett från en svensk horisont, säger Maria Persson, postdok i kulturarv på institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet.

I en ny bok beskriver hon och kollegan Tony Axelsson den samtidarkeologiska undersökning de gjort av ledningsplats Björn tillsammans med en studentgrupp under våren 2015. Det var från den platsen som Sveriges attackflyg skulle ledas vid en eventuell invasion under kalla kriget.

– Vi var ju alliansfria utåt sett men om man tittar på hur övningarna gick till och vilken tänkt fiende de riktade sig mot så var vi inte det. Hotbilden verkade komma från öst, säger Maria Persson.

Arkeologin står i centrum

Det arkeologiska perspektivet innebär att utgå från det materiella för att få kunskap om människor, sammanhang och platser. I samtidsarkeologi används arkeologiska perspektiv för att undersöka samtiden.

– Vad samtid betyder beror lite på vem du frågar. Vissa säger att det är tiden efter år 1850. Andra, till exempel jag, säger att det är den tid som finns i vårt mannaminne, det vill säga det du kan få veta av en person som själv varit med. Andra menar att det är ens egen samtid, alltså den tid du levt. Man kan säga att det handlar om en tidslinje som inte är bruten utan där man fortfarande har en koppling.

Den som arbetar samtidsarkeologiskt använder fler sorters källor än vid traditionell arkeologi. Genom sin undersökning bidrar Maria Persson och Tony Axelsson till att lyfta både individuella och kollektiva minnen av kalla kriget, från det anekdotiska till den världspolitiska scenen. Maria Persson understryker dock att det viktigaste fortfarande är det materiella.

– Vi utgår från en plats och det vi hittar där. Sen finns det ofta skriftliga källor, till exempel tidningar och arkivmaterial. Och så finns det muntliga som vittnesmål, minnen och berättelser från dem som var med. Alla de här olika källmaterialen jobbar ihop. Men det är arkeologin som står i centrum.

Inte i historieböckerna

Anledningen till att de valde ledningsplats Björn var att en av medarbetarna gjort sin värnplikt där och därför kände till den hemliga platsen. Den hade också presenterats för en bredare publik i en tidigare artikel och den privata aktör som numera äger marken ställde sig positiv till en undersökning. Det hade dessutom inte gjorts någon arkeologisk undersökning på militäranläggningar från kalla kriget tidigare.

– Det är ovanligt att forskning lyfter platser som har med kalla kriget att göra. Det är ju inte särskilt länge sedan, många minns fortfarande, och det gör att man kanske inte ser platserna som någonting värt att bevara. De finns inte riktigt med i historieböckerna än.

Undersökningsgruppen ville främst fokusera på tiden för kalla kriget. Men när de började undersöka platsen insåg de snabbt att det fanns många andra sätt att titta på platsen även om de bara beaktade det materiella. De hittade bland annat lämningar efter ett gammalt torp och två skyddsrum från andra världskriget.

Förhoppningen var att kunna dokumentera de olika spåren och prata med människor med anknytning till platsen för att därigenom förstå hur den hade använts. I det långa loppet vill de använda undersökningen för att diskutera kulturarv kopplat till den här tiden.

– Kalla krigets historia är inget som ingår i kanon av viktiga kulturarv i Sverige. Undersökningen kan användas för att försöka lyfta frågor kring vad det finns för intresse, vad den här typen av platser kan betyda som kulturarv och varför de inte redan är det.

Samtidsarkeologi handlar om platser som människor kan koppla till sig själva och det som händer nu. Här spelar undersökningen och boken om Björn en viktig roll menar Maria Persson.

– Att studera betydelsen av krig kan handla om helt andra saker än vad det är för kaliber på en kanon. Kalla kriget har påverkat alla människor som levde på den tiden och den här undersökningen kan vi se vad det har lämnat för spår i det svenska landskapet. Dessa spår visar att hotbilden upplevdes som verklig. Det känns extra viktigt när vi återigen lever i en tid som känns ganska orolig.


Om boken:
I Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv tas läsaren med till det svenska attackflygets krigsstabsplats. Boken vänder sig till intresserad allmänhet och behandlar frågor som vad de materiella spåren efter kalla kriget kan berätta och vad det innebär att arbeta med ett hemligt kulturarv. Läs mer om boken i GUPEA:
Ledningsplats Björn och kalla krigets kulturarv


Bildtexter:
Bild 1: Några av studenterna som medverkade vid undersökningen rensar fram stenpackning. Foto: Tony Axelsson

Bild 2: Porträtt på Maria Persson

Bild 3: Porträtt på Tony Axelsson

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-08-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?