Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny bok fördjupar bilden av Carl von Linné

Nyhet: 2018-03-13

Carl von Linnés arbete var beroende av både föregångare och efterföljare. Ändå har mycket av det som skrivits om hans arbete präglats av idén om det ensamma geniets betydelse för vetenskapens utveckling. Nu fördjupas bilden i en ny samlingsvolym med artiklar av bland andra historikern Kenneth Nyberg.

Kan du berätta lite om boken?
– Det är en samlingsvolym med bidrag från tio forskare i nästan lika många länder som på olika sätt undersöker den linneanska naturalhistorien i ett bredare och längre historiskt perspektiv än tidigare. Carl von Linné är ju en välkänd gestalt i den svenska historien, det finns förmodligen ingen annan svensk som är så välkänd i andra delar av världen, men det som skrivits om hans vetenskap har ofta varit väldigt fokuserat just på honom som person och en numera ganska föråldrad idé om det ensamma geniets betydelse för (natur)vetenskapens utveckling. Inom andra delar av vetenskapshistorien har den tankemodellen utmanats under de senaste decennierna och ersatts av ett synsätt som betonar att forskning är en utpräglat kollaborativ verksamhet som också är djupt inbäddat i samhället som helhet. Det betyder att Linnés arbete var beroende av såväl föregångare som efterföljare och byggde på bidrag från en lång rad kollegor, studenter och korrespondenter runtom Europa. Det innebär också att de idéer som är förknippade med hans namn togs emot och kom att användas på väldigt olika sätt i olika sammanhang och dessutom fick följdeffekter inom helt andra områden än de där Linné primärt arbetade. I vår bok undersöker vi olika konkreta aspekter av detta med utgångspunkt i begrepp som materialitet, praktiker, globalisering och kunskapscirkulation.

Varför har ni skrivit den?
– Drivkraften har i hög grad varit önskan att föra samman forskningen om Linné och den linneanska naturalhistorien med de nya och spännande perspektiv på vetenskapshistorien som funnits inom den internationella forskningen på senare år. I ett svenskt perspektiv är ju just linneansk vetenskap ett område där det finns ett stort intresse från andra länders forskare då särskilt den linneanska botaniken haft en sådan betydelse för både naturvetenskapens utveckling under 1700- och 1800-talen och för centrala historiska företeelser som globalisering, kolonialism och rasism. Mer allmänt är det också viktigt att genom konkreta exempel visa på hur vetenskapen är en del av samhället och inte en fritt svävande sfär opåverkad av sin omgivning. Tvärtom har det under de senaste århundradena varit en helt central aspekt av samhällsutvecklingen och en verksamhet som är invävd i denna utveckling på oräkneliga sätt. Här utgör linneansk systematik och dess konsekvenser för vår syn på både naturen, människan och världen i stort ett viktigt forskningsområde där det fortfarande finns mycket att göra.

Du är ju en av redaktörerna men har också skrivit ett kapitel. Kan du berätta om det?

– Ja, jag har skrivit ett kapitel om en av Linnés elever, botanisten Pehr Löfling, tillsammans med den spanske historikern Manuel Lucena Giraldo. Löfling var en av de mest lovande av Linnés studenter och skickades vid 22 års ålder till Madrid för att på spanska kronans bekostnad undersöka och dokumentera iberiska halvöns flora. Efter ett par år utnämndes han till ledare för den botaniska delen av en stort upplagd expedition som 1754 skickades iväg till Nya Andalusien i vad som idag är östra Venezuela. Syftet var dels att fastställa gränserna mellan spanska och portugisiska besittningar i norra Amazonas, dels att kartlägga områdets naturresurser. På så vis blev den linneanska botanik Löfling hade studerat ett direkt verktyg i ett pågående koloniseringsföretag, vilket var det första men långtifrån sista exemplet på detta under 1700-talets andra hälft. I vårt kapitel undersöker vi alltså, lite förenklat, hur den linneanska kunskapen omförhandlades i vart och ett av de olika sammanhang som Löfling – och senare hans eftermäle – rörde sig mellan: Uppsala, Madrid, Guayana och det sen- och postkoloniala Colombia.

Vad hoppas ni att boken kommer bidra till?
– Vi hoppas framför allt att boken kommer tydliggöra den linneanska naturalhistoriens betydelse för vetenskapen och samhället i stort under 1700- och tidigt 1800-tal. En viktig förklaring till denna roll ligger i det faktum att Linné var långtifrån ensam i utvecklingen av de idéer, praktiker och skrifter som är förknippade med hans namn. I hög grad handlade det om en kollektiv ansträngning över lång tid med många inblandade. Det var inte heller en rätlinjig process av "spridning" av linneanska idéer, utan ofta var det högst påtagligt en fråga om ett givande och tagande där både idéer och praktiker förändrades och omförhandlades i olika sammanhang.

Om boken:

Hanna Hodacs, Kenneth Nyberg och Stéphane Van Damme (red.), Linnaeus, natural history and the circulation of knowledge, Oxford University Studies in the Enlightenment (Oxford: Voltaire Foundation 2018). 274 s.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-05-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?