Historiska studier tar avstamp i nutid på bokmässan

Vad händer med historien när grupper som tidigare marginaliserats bereds plats? Hur kan antika bilder användas för att utmana modern transfobi? Och hur kan vi skapa mötesplatser i offentliga rum med hjälp av historia?

Det är några av frågorna som institutionen för historiska studier kommer besvara i samband med årets bokmässa.

– Jag tycker vi bidrar med ett varierat program som visar på den tematiska bredd vi har här på institutionen, säger prefekt Helène Whittaker.

Hon understryker vikten av att flera av programpunkterna tar avstamp i nutid.

"Genom ett historiskt perspektiv kan vi få en större förståelse för vår samtid och hur vi har hamnat där vi är.

– Det handlar om saker som ofta ses som moderna fenomen men som faktiskt har rötter långt bak i historien. Genom att anlägga ett historiskt perspektiv kan vi få en större förståelse för vår samtid och hur vi har hamnat där vi är.

Sedan det blev klart att Nya Tider kommer ta plats på mässan för andra året i rad har flera författare och kulturaktörer valt att bojkotta eventet. Även flera av institutionen forskare har valt att avböja medverkan och en av programpunkterna kommer istället äga rum på det bredvidliggande eventet ”Scener & Samtal” på Världskulturmuseet. Institutionen har dock valt att inte ta ställning.

– Det finns ingen tradition på universitet att pålägga enskilda medarbetare åsikter. Det är upp till var och en att själv avgöra hur de vill hantera frågan. Vi vill inte påtvinga beslutet uppifrån, säger Helène Whittaker

Institutionens programpunker på bokmässan

(Om inget annat anges gäller Göteborgs universitets monter B05:77)

Det som är kvar när vi glömt vad vi lärt oss (Tors 11:00, seminarielokal K2)
Vad är egentligen bildning? Konserverade kunskaper om kungar och krig? Lagrade latinläxor och drillvänliga diktcitat? Eller raka motsatsen? Det som – för att citera Ellen Key – "är kvar sedan vi glömt allt vad vi lärt oss"? Varför betraktas den humanistiska bildningen som mer eftersträvansvärd än den naturvetenskapliga? Är det viktigare att kunna citera Shakespeare än att känna till innebörden av termodynamikens andra huvudsats?

Eva Wiberg, rektor, Göteborgs universitet, Fredrik Hedenus, docent, Chalmers, Ida Östenberg, docent i Antikens kultur och samhällsliv, Göteborgs universitet, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, Uppsala universitet, Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, ordförande i Jonsereds herrgårds styrgrupp, Göteborgs universitet.

Läskunnighetens historia (Tors 13:20, monter C02:02)
Konsten att läsa var länge ett exklusivt privilegium för de med makt och pengar. Men Sverige var tidigt med strävan efter att alfabetisera landets befolkning. Riktig fart blev det 1686, när husförhörssystemet inrättades.

Sven-Eric Liedman, Sara Wrige, Ida Östenberg

Arkivens röster. (Fre 10.30 samt lör 15.30)

Vad händer med historien när grupper som tidigare marginaliserats bereds plats? Kom och ta del av Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

Linus Karlsson, institutionen för historiska studier, Ulrika Lagerlöf Nilsson, institutionen för historiska studier, Cecilia Pettersson, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

4 000 år på Siriusgatan. (Fre 12.00)

Hur kan vi skapa mötesplatser i offentliga rum med hjälp av historia? Detta undersöks via en fornlämning i Bergsjön.

Anita Synnestvedt, institutionen för historiska studier

Kvinnopar i kvinnorörelsen. (Fre 16.00)

Det fanns många kärlekspar i kvinnorörelsen – precis som Kinna och Tomasine i Fröken Frimans krig. Först nu synliggörs de.

Eva Borgström, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Hanna Markusson Winkvist, institutionen för historiska studier

100 år av frihet. (Lör 11.30)

År 1917 blev Finland självständigt. Hur har historien präglat den unga framgångsrika staten? Språken? Relationen till grannarna?

Hans Landqvist, institutionen för svenska språket, Thomas Lindkvist, institutionen för historiska studier, Maria Sjöberg, institutionen för historiska studier

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (Lör 12.00, forskartorget)
Genom Svenskt kvinnobiografiskt lexikon görs kvinnors insatser i vetenskap, litteratur, konst, politik och socialt arbete tillgängliga för forskning.


Linus Karlsson, institutionen för historiska studier, Ulrika Lagerlöf Nilsson, institutionen för historiska studier, Cecilia Pettersson, institutionen för litteratur, idéhistoria och religion

Kan historien utmana modern transfobi? (Lör 13.45, Världskulturmuseet)
Nutida tolkningar av antika bilder på guden Hermafrodits präglas av modern transfobi. Men bilderna kan också användas för att utmana fördomar.

Linnea Åshede, institutionen för historiska studier, Erika Alm, institutionen för kulturvetenskaper, Sam Holmqvist, litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet

Dessutom medverkar Thomas Magnusson i Alltinget (Fre 13.30)

Läs mer:

Se hela monterprogrammet: Bokmässan 2017

Läs en nyhetstext om programpunkten på världskulturmuseet: Breddar bilden av transpersoners livsvillkor genom historien

FOTO: NIKLAS MAUPOIX