Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hemlig militäranläggning blir svårtolkat kulturarv

Nyhet: 2018-11-15

2015 undersökte arkeologer från institutionen den hemliga ledningsplats Björn, från vilken Sveriges attackflyg skulle ledas vid en eventuell invasion. Undersökningarna ledde till en bok på ämnet men nu har också en artikel publicerats med nya insikter om den hemlighetsfulla platsen.

Det var våren 2015 som arkeologerna Maria Persson och Tony Axelsson tillsammans med en studentgrupp undersökte den hemliga ledningsplats Björn. Det var från den platsen som Sveriges attackflyg skulle ledas vid en eventuell invasion under kalla kriget. Militären slutade använda platsen för över 20 år sedan och för de flesta människor var den och har den förblivit helt okänd.

Det har tidigare skrivits en populärvetenskaplig bok om undersökningen men i en artikel i Journal of Conflict Archaeology skriven av Tony Axelsson, Anders Gustafsson, Håkan Karlsson och Maria Persson tas nu ett nytt grepp på den arkeologiska undersökningen.

– I artikeln påvisas hur en samtidsarkeologisk metod ger ny kunskap och nya insikter om platsen och de aktiviteter som skedde där. Ledningsplats Björn har dokumenterats, karterats och undersökts arkeologiskt. Även människors minnen och erfarenheter har dokumenterats och använts för att skapa förståelse för platsens funktion, säger Maria Persson, arkeolog.

Artikeln undersöker hur en militär ledningsplats kan ge ny kunskap om kalla kriget och dess kulturarv i Sverige samt vilka kulturarvsprocesser som kan kopplas dit. Processer som kan vara svåra att tolka eftersom få människor känt till att platsen över huvud taget existerat och att det finns få skriftliga källor. En stor del av det arkivmaterial som bevarats från platsen är dessutom fortfarande hemligstämplat.

– När anläggningar som ledningsplats Björn avmilitariseras saneras byggnaderna och ofta destrueras de helt. Detta sker utan dokumentation och det är mycket svårt att få kunskap om det materiella på platsen utan muntliga källor eller skriftligt material, säger Maria Persson.

Själv hemlighetsmakeriet kring platsen är också central av andra skäl. I artikeln frågar sig forskarna hur man kan kanalisera det stora publika intresset som finns för platsens mystik. Maria Persson menar att man inte kan besvara frågan i nuläget utan tar den med sig i det framtida arbetet.

– I olika forum på internet och i andra kanaler är det tydligt att det publika intresset för ”det hemliga” är stort. Om människors intresse för en plats som Björn grundas i att det varit en hemlig verksamhet som få känner till, hur ska man då se på ett projekt som vill lyfta eller avslöja platsens historia och funktion?

Läs artikeln: Command Centre Bjorn: the conflict heritage of a Swedish Cold War military installation

Läs mer om boken: Ny bok om kalla krigets hemliga ledningsplats

Lyssna: En podcast om kalla krigets hemliga ledningsplats

Foto: Maria Persson

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-08-29
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?