Nytt projekt granskar antisemitismens rötter
Ett nytt projekt vid Göteborgs universitet kommer granska Skandinaviens antisemitiska rötter. Forskarna vill blåsa liv i en forskningstradition som länge varit stark i USA, Tyskland och Israel men ännu inte har tagit fart här.
Projektet leds av Cordelia Heß från Göteborgs universitet och Jonathan Adams vid Uppsala universitet.
− Vi är intresserade av det kollektivt omedvetna som producerar och reproducerar kunskap kring vad en ”jude” är. Vi kallar det för ”the archive”, kunskapsdatabasen som skapar och uppdaterar kunskap, säger Cordelia Heß.
Det är alltså inte uttalat antisemitiska sammanhang som står i centrum. Snarare handlar det om samhället i stort.
− Människor går runt med en massa idéer, till exempel det där att förbinda judar med pengar eller kontroll. Vad kommer egentligen de tankarna ifrån? Vi tittar på det ur ett långt historiskt perspektiv som visar att detta bland annat har sina rötter i medeltiden, säger Jonathan Adams.
”The longest hatred”
Antisemitism som fenomen går ännu längre tillbaks, troligtvis uppstod det redan under antiken. I sin projektbeskrivning använder Cordelia Heß och Jonathan Adams termen ”the longest hatred”.
− Det är ett citat från en forskare som heter Robert Wistrich. Han företräder idén att judar alltid i alla samhällen varit hotade och offer för stereotypisering. Vi vill försöka nyansera det och säga att hat och stereotyper inte är det enda som finns i judisk-kristna relationer och att the longest hatred inte alltid har varit samma sak, säger Cordelia Heß.
− Vi intresserar oss för specifika tidpunkter för att se vilken specifik form det hade under en viss tid och vad som utlöste det just då. Det finns liksom både kontinuitet och diskontinuitet, fortsätter Jonathan Adams.
Båda forskarna är från länder och kunskapstraditioner utanför Skandinavien. Heß är från Tyskland och Adams är från England, men de bor just nu i Sverige respektive Danmark. De har båda två noterat att det finns väldigt få som arbetar med de här frågorna i Skandinavien i allmänhet och Sverige i synnerhet.
− Vi har fått intrycket av att kunskapen om antisemitism är väldigt liten, både i offentlig debatt och vetenskapligt samtal. När frågan huruvida något är antisemitiskt eller ej uppstår i mediedebatter är det ofta väldigt onyanserat, man verkar komplett omedveten om att det finns en gigantisk forsknings- och kunskapstradition kring de här aspekterna; antisemitism, antijudaism, vad som är religiöst respektive sekulärt, vad som har gamla rötter och vad som uppstod efter staten Israels grundande respektive sexdagarskriget -67, säger Cordelia Heß"Kunskapen om antisemitism är väldigt liten, både i offentlig debatt och vetenskapligt samtal."
Förhoppningen är att bygga en bro mellan internationell forskning och den skandinaviska kontexten.
− Vi tänker att vi verkligen fyller ett behov, den här kunskapen finns i andra regioner och vi vill använda det på det skandinaviska materialet och på så sätt höja kunskapsnivån, fortsätter hon.
Deras huvudfokus är dock inte folkbildning. De har ett tydligt historiskt perspektiv, använder historiskt material och historiska metoder.
− Vi har en mer akademisk fokus. Samtidigt är det ett extremt politisk fält så det blir intressant att se hur vi ska förhålla oss till den roll man får som forskare kring ett sådant här ämne. Vi är medeltidshistoriker och inte vana vid det!
Antisemitism som import
En central idé i projektet är att titta på vilken roll religion spelar i moderna sekulariserade samhällen. Kunskap om ”judar” är historiskt sett mest en religiös kunskap, hur har detta uppdaterats och använts i skandinaviska samhällen som ju ses som extremt sekulariserade? De har just släppt en antologi om Johannes Pfefferkorn och de polemiska och etnografiska skrifter som han och andra konvertiter gav ut.
− Han var född jude och konverterade till kristendom och ägnade sitt liv åt att kämpa mot judar. Han skrev många grova skrifter om judiska ritualer och om hur judar beter sig. Detta var under tidigt 1500-tal, boktryckarkonsten började sprida sig, vissa teologiska debatter blev bredare och nådde ut offentligt. Så han är en del av en popularisering av en antisemitisk diskurs som funnits tidigare men som exploderar med honom och andra konvertiter, säger Jonathan Adams.
Till hösten kommer ytterligare en bok: The Medieval Roots of Antisemitism. Där görs direkta jämförelser mellan moderna och förmoderna antisemitiska stereotyper och fenomen som ritualmord eller pogromer.
Skandinavien är extra intressant eftersom det var först i modern tid som judar faktiskt bosatte sig i området. Fördomarna uppstod alltså i en tid då judar inte levde här och Adams och Heß konstaterar att den mycket sparsamma forskning som redan finns behandlar antisemitismens ankomst til Skandinavien under medeltiden som litterär importvara.
− Det betraktas som något som är påklistrat eller påtvingat Skandinavien. Vi menar att, visst, antisemitism kom som en import, man inte kan underskatta till exempel Tysklands betydelse för radikalisering av antisemitism och utveckling av antisemitiska stereotyper. Men de skandinaviska samhällena tar ju det till sig så det finns en resonansbotten, det finns behov av att använda de här stereotyperna även här. Detta säger något om de skandinaviska samhällena också.
Läs mer:
Den 31 maj 2017 hålls en bok-launch för två böcker knutna till projektet vid institutionen för historiska studier. Mer info kommer framöver.
Läs mer om böckerna:
The Absent Jews- Kurt Forstreuter and the Historiography of Medieval Prussia
Läs mer om forskningsprojektet:
FOTO: Porträtt på Cordelia Heß respektive Jonathan Adams.