Doktorand med intresse för historiens trösklar
Vad sker i övergången mellan två samhällskulturer? Det är en av frågorna som står i centrum för historikern Magnus Jernkroks avhandling. – Tänk Berlinmurens fall eller 11 september. Hur kan sådana händelser ställa om människors tänkesätt, få dem att tänka, känna, läsa och tala annorlunda?
Den ursprungliga flirten med historia var när han som sexåring fick Sonja Hulths Barnens svenska historia. Magnus Jernkrok berättar att bokserien har en särskild plats i hjärta och minnesbank.
– Bäst minns man de läskiga – är det ens okej idag? – avbildningarna av skärselden och Erik den heliges avhuggna huvud. Sen dess ville jag bli historiker eller rörmokare, men min 
mamma placerade mig på en skola med akademikerbarn och sen blir man väl bunden till sin stig.
Avhandlingen handlar om vad som sker i övergången mellan två samhällskulturer, mellan det förmoderna och det moderna.
– Hur går det till? Jag vill gärna bryta upp den dikotomiska bild man brukar måla upp av samhällsförändringar, med skarpa linjer mellan förespråkare och motståndare – och därmed också gränserna mellan det som varit före och det som kommer efter. Specifikt tittar jag på hur svenska kyrkans företrädare hanterar ståndssamhällets sammanbrott under revolutionstiden 1790 – 1830.
Har du några andra projekt eller samarbeten på gång?
– Just nu skriver jag om kvällarna på ett förord till en nyutgivning av Thomas Paines Människans rättigheter. Det är ett politiskt förlag, men de ville till min lycka gärna ha en mer akademisk ingång till ämnet. Vi får se om jag kommer helskinnad ur det ormboet.
Varför är ditt forskningsområde viktigt att berätta om idag?
– En aspekt som jag kärat ner mig i på sistone är tröskelhändelser: enskilda händelse eller skeenden som markerar ett före och ett efter. Tänk Berlinmurens fall, 11 september eller – om man vågar? – migrationsomställningen under hösten 2015. Hur kan sådana händelser ställa om människors tänkesätt, få dem att tänka, känna, läsa och tala annorlunda? Det som tidigare var otänkbart blir plötsligt dominant.
Alla tröskelhändelsers urmoder i väst är franska revolutionen. Mer och mer ser jag i mitt källmaterial hur händelseförloppen i Paris förändrar tänkesätten i Sverige, med återverkningar i vardagen. Präster planerar sina söners utbildning annorlunda genom att skicka dem till konservativa Åbo istället för studentradikala Uppsala. De predikar annorlunda. De tolkar svenska skeenden annorlunda. Adelsoppositionen mot Gustav III började snart upplevas som jakobinism. Även mindre frågor smittas av erfarenheterna från Frankrike, till exempel övergår en brevväxling jag har om svensk hästslakt raskt till en diskussion om den annalkande revolutionen. Mitt forskningsområde är alltså viktigt idag bland annat för att jag tror att mer finns att säga om hur samhällens framtid styrs av den mänskliga erfarenheten av det vi sett och upplevt.