Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Magnus Jernkrok

Doktorand

Magnus Jernkrok
Doktorand
historia
magnus.jernkrok@gu.se

Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Eklandagatan 86 , 41261 Göteborg


Institutionen för historiska studier (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.historiskastudier.gu.se
historia@gu.se
Fax: 031-786 4456

Besöksadress: Eklandagatan 86 , 412 61 Göteborg

Om Magnus Jernkrok

Född 1989. Master i Early Modern Studies vid Uppsala universitet år 2013. Utöver historia har jag studerat bl.a. engelska, tyska, idé- och lärdomshistoria. Jag har tidigare intresserat mig för 1800-talets idéhistoria och västerländska koloniala möten. Antagen till forskarutbildningen hösten 2016. 


Avhandlingsämne: Den svenska erfarenheten av franska revolutionen


Revolutionsåren 1789-1799 är världshistoriska vattendelare. Efter att den absoluta kungamakten avskaffats i Frankrike och folksuveräniteten upprättats var det ideologipolitiska landskapet förändrat utan återvändo. Det innebar början på undergången för ett samhällssystem där konungen av Gud hade valts att styra och människor givits fasta roller att spela till den yttersta dagen.

Som det står skrivet i Gustaf III:s regeringsform från 1772 är lovlighet, samdräktighet och varaktighet grundprinciper för samhället. Ur det perspektivet innebar den franska revolutionen en total omvälvning. Revolutionärerna tycktes bryta mot Guds lagar, offra samdräktigheten för sina ideal och hålla förändring som ledord. Skulle dessa faror sprida sig till Sverige? Hade det inte redan gjort det, när konungen skjöts på operan och studenterna i Uppsala sjunger marseljäsen på hemliga möten? Mitt avhandlingsämne handlar om hur revolutionen blev en erfarenhet som präglade den politiska samtiden, som omkullkastade spelreglerna och formade den jordmån ur vilken 1800-talets reformer skulle gro. Revolutionen blev ett trauma för de enskilda och en nydaning av det gemensamma. 

Specifikt har jag börjat undersöka hur de svenska biskoparna hanterade revolutionserfarenheten. De tillhörde sin samtids politiska elit och hade både möjlighet att hålla sig underrättade om förvecklingarna på kontinenten och riskerade mest om revolutionen skulle sprida sig norrut. 


Nyckelbegrepp: Erfarenhet, erfarenhetsrum/förväntningshorisont, Reinhart Koselleck, die Sattelzeit, politisk historia, biskopar, Sverige, 1789, franska revolutionen, jakobinism, Immanuel Kant, neologi, 1809 års statskupp. 

Sidansvarig: Cecilia Köljing|Sidan uppdaterades: 2017-08-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?