Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Helene Castenbrandt

Forskare

Helene Castenbrandt
Forskare
historia
Akademisk grad: Doktor,
helene.castenbrandt@history.gu.se
031-786 2883

Postadress: Box 200, 40530 Göteborg
Besöksadress: Eklandagatan 86 , 41261 Göteborg


Institutionen för historiska studier (Mer information)
Box 200
405 30 Göteborg
www.historiskastudier.gu.se
historia@gu.se
Fax: 031-786 4456

Besöksadress: Eklandagatan 86 , 412 61 Göteborg

Om Helene Castenbrandt

Jag disputerade i oktober 2012 med avhandlingen Rödsot i Sverige 1750–1900: En sjukdoms demografiska och medicinska historia. Under min grundutbildning läste jag både historia och matematik varefter jag 2003 tog ut en Filosofie Magisterexamen från Göteborgs universitet. Därutöver har jag även en mastersutbildning i medicinhistoria från University of Glasgow, Skottland.

Min forskning finansieras för närvarande genom Vetenskapsrådets bidrag Internationell postdok. Från september 2014 är jag inom ramen för detta projekt placerad vid Saxo-institutet, Köpenhamns universitet.

Minskad dödlighet - ökad sjuklighet? Sjuklighet i relation till sjukförsäkringssystemets framväxt 1890-1960

I mitt nuvarande forskningsprojekt studerar jag ohälsa under tidigt 1900-tal.

Tidigare studier har visat att medellivslängden världen över har ökat med hela tio år under de senaste 30 åren. Emellertid har även den tid människor lever med ohälsa ökat och då inte bara bland den åldrande befolkningen. Denna så kallade hälsoparadox återspeglas även i att kvinnor generellt sett är sjukare än män men lever längre. Grovt sett förklaras paradoxen på två sätt. Det ena betonar att riskfaktorerna för ohälsa allt mer utgörs av icke-smittsamma sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, cancer och psykiska besvär, det andra lyfter fram att vår syn på sjuklighet förändrats.

Hälsomönstret skiftar mellan olika världsdelar och dagens hälsovillkor har historiska rötter. I Europa skedde den stora dödlighetsnedgången i infektionssjukdomar redan under 1800-talet och fortsatte in på 1900-talet. Medförde denna minskade dödlighet en liknande ökning av sjukligheten som dagens globala utveckling vittnar om? Var då också kvinnors hälsomönster ett annat än mäns? Eller skedde det en förändring i hur vi uppfattade sjukdom? Extra spännande blir dessa frågor mot bakgrund av att det under samma tid växte fram ett sjukförsäkringssystem.

Projektet syftar till att studera dels förändringar i sjuklighet och dels förändringar kring vad som betraktades som sjukdom i förhållande till välfärdssystemens framväxt i Europa. Kronologiskt ligger tyngdpunkten på tiden kring sekelskiftet 1900 och första halvan av det seklet. Sverige står i fokus ˗ det svenska källmaterialet erbjuder unikt goda möjligheter att studera skiftningar i ohälsa/sjuklighet. Ur ett folkhälsoperspektiv är tidsperioden av stor betydelse då den markerar brytpunkten mellan en tid då dödlighet i västvärlden domineras av infektionssjukdomar till en tid då dödlighet istället domineras av icke-smittsamma sjukdomar. Detta skifte brukar benämnas den epidemiologiska transitonen. Forskning har tidigare konstaterat att denna förändring ägde rum samtidigt som dödligheten minskade kraftigt, men det är oklart vilken inverkan dessa förändringar hade på den reella sjukligheten. Eftersom sjuklighet dessutom är ett relativt begrepp kommer studien att befinna sig i spänningsfältet mellan reell och upplevd sjukdom. Till skillnad från tidigare forskning belyser den här föreslagna undersökningen både kvinnors och mäns ohälsa. Utöver att rita ut Sverige på den europeiska hälsokartan kan undersökningens genusperspektiv bidra till att kasta nytt ljus på den europeiska utvecklingen samtidigt som dagens hälsomönster ges ett historiskt perspektiv.

Rödsot i Sverige 1750-1900: En sjukdoms demografiska och medicinska historia

Mitt avhandlingsprojekt syftade till att undersöka det nästan totala försvinnandet av dysenteri som dödsorsak i Sverige. Dysenteri eller rödsot, som sjukdomen tidigare benämndes i Sverige, är fortfarande ett stort gissel i utvecklingsländer. I Sverige och i övriga västvärlden är sjukdomen däremot näst intill försvunnen. Förhållandet var dock ett helt annat innan infektionssjukdomarnas dominans bland dödsorsakerna successivt minskade under 1800-talet. Min forskning lyfter fram de kraftfulla epidemiska utbrotten av rödsot tidvis drabbat Sverige med förödande verkan. Oftast har rödsotens tidigare förödande verkningar förbisetts, delvis på grund av att sjukdomen ofta har ansetts som en mild, mindre dödande endemisk sjukdom. Min forskning visar emellertid att rödsot var en av de större epidemiska sjukdomarna vilken orskade många dödsfall och stort lidande i Sverige under 1700- och 1800-talen, långt mer än vad till exempel kolera gjorde.

Det rådde dock stora geografiska skillnader i rödsotsdödligheten. Detta gällde både på regional och på lokal nivå. Det fanns län som nästan aldrig drabbades av större utbrott av rödsot, medan det fanns län som återkommande härjades av större epidemier. Samtidigt visade det sig att skillnaderna kunde vara stora även på lokal nivå där närliggande socknar kunde har väldigt skiftande erfarenheter av rödsotsepidemier.

I letandet av förklaringar till dessa skiftande erfarenheter av rödsot på regional och lokal nivå understryker undersökning det komplicerade samspelet mellan de olika faktorer som kan ha bidragit till rödsotens närvaro, spridning och slutliga försvinnande. Det finns inga enkla svar på vad som faktiskt skapade de förhållanden som statistisken visar på, även om vi ändå kan säga att faktorer som ålder, kön, sanitära förhållanden, befolkningskoncentration, krishantering, väder- och klimatförhållande och även medicinska åtgärder bör ha haft en inverkan. Undersökningen förtydligar även betydelsen av hur dessa faktorer skiftade över både tid och rum – Vad som var avgörande för rödsotsdödligheten i ett område var det inte i ett annat, och vad som var avgörande i en tid var det inte i en annan.

Avhandlingen kan läsas i sin helhet här: GUPEA

Publikationsämnen

Senaste publikationer

Reduced mortality – increased morbidity? Morbidity in relation to the emerging system of sickness funds 1890-1960
Helene Castenbrandt
Food, Population and Health - Global Patterns and Challenges, Proceedings of an Interdisciplinary Symposium on the Dynamics from Prehistory to Present, Copenhagen, Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

Epidemier, massdöd och stort lidande: Rödsot i Sverige 1750-1900
Helene Castenbrandt
Släktforskarnas årsbok 2015, Solna, Sveriges Släktforskarförbund, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

A Forgotten plague: Dysentery in Sweden, 1750-1900
Helene Castenbrandt
Scandinavian Journal of History, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Rödsot skördade hundratusentals liv
Helene Castenbrandt
Släkthistoria, Artikel i övriga tidskrifter 2014
Artikel i övriga tidskrifter

Rödsot skördade hundratusentals liv
Helene Castenbrandt
Populär historia, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

Rödsoten under kriget 1808-09
Helene Castenbrandt
Gränsland i krigens skugga: Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, Skara, Västergötlands fornminnesförening, Kapitel i bok 2012
Kapitel i bok

Visar 1 - 7 av 7

2016

Reduced mortality – increased morbidity? Morbidity in relation to the emerging system of sickness funds 1890-1960
Helene Castenbrandt
Food, Population and Health - Global Patterns and Challenges, Proceedings of an Interdisciplinary Symposium on the Dynamics from Prehistory to Present, Copenhagen, Det Kongelige Danske Videnskabernes Selskab, Kapitel i bok 2016
Kapitel i bok

2015

Epidemier, massdöd och stort lidande: Rödsot i Sverige 1750-1900
Helene Castenbrandt
Släktforskarnas årsbok 2015, Solna, Sveriges Släktforskarförbund, Kapitel i bok 2015
Kapitel i bok

2014

A Forgotten plague: Dysentery in Sweden, 1750-1900
Helene Castenbrandt
Scandinavian Journal of History, Artikel i vetenskaplig tidskrift 2014
Artikel i vetenskaplig tidskrift

Rödsot skördade hundratusentals liv
Helene Castenbrandt
Släkthistoria, Artikel i övriga tidskrifter 2014
Artikel i övriga tidskrifter

2013

Rödsot skördade hundratusentals liv
Helene Castenbrandt
Populär historia, Artikel i övriga tidskrifter 2013
Artikel i övriga tidskrifter

2012

Rödsoten under kriget 1808-09
Helene Castenbrandt
Gränsland i krigens skugga: Västergötlands fornminnesförenings tidskrift, Skara, Västergötlands fornminnesförening, Kapitel i bok 2012
Kapitel i bok

Visar 1 - 7 av 7

Sidansvarig: Cecilia Köljing|Sidan uppdaterades: 2017-08-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?