Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsområden

Antikens kultur och samhällsliv

Antikens kultur och samhällsliv (tidigare klassisk fornkunskap och antikens historia) har funnits vid Göteborgs universitet sedan 1934 och bildar nu, tillsammans med ämnesområdena Historia och Arkeologi, Institutionen för Historiska Studier.

Den svenska antikforskningen har präglats av utgrävningar i medelhavsområdet, men under senare decennier har lagts ett tydligare fokus också vid antikhistorisk och ikonografisk forskning. I Göteborg finns en stark inriktning mot speciellt det romerska området. Disciplinerna Latin och Antikvetenskap i Lund och Göteborg samarbetar i ett forsknings- och utbildningsprojekt, FokusRom, som ger rika möjligheter för doktorander med denna intresseinriktning. Även textila och ikonografiska projekt knyter an till det romerska kulturområdet, som härmed är ett av Göteborgsinstitutionens profilområden.

Ett andra fokus i ämnet är olika forskningsprojekt inom det anatoliska området, samlade i Fokus Öst. I denna miljö erbjuds såväl arkeologisk som ikonografiskt och textbaserat studium. Det anatoliska seminariet är mångvetenskapligt sammansatt inbegripande ämnen som Antiken, Arkeologi, Latin, Sanskrit och tidiga anatoliska språk.

Grekisk brons- och järnålder är ett annat forskningsområde, där särskilt fokus är frågor kring religion, ideologi och mentalitet.

Utgrävningsverksamheten har på senaste år intensifierats och projekt pågår på Sicilien, där studenterna får sin första skolning i arkeologins praktik genom eget utgrävningsarbete, på Cypern och i Jordanien samt planeras i Etrurien i samarbete med det Svenska Institutet i Rom. Dessa utgrävningar erbjuder såväl material för den intresserade att publicera i olika periodika som större studier lämpade för avhandlingsarbete.

Genusforskning tillhör ett annan av Institutionens inriktningar. Vid sidan av ämnesspecifika forskningsprojekt om familjens betydelse under antiken i Grekland och Rom ges också ett ämnesövergripande genusseminarium där företrädare för Institutionens alla tre ämnen samverkar.

De olika verksamheterna strålar samman i det antikvetenskapliga seminariet. Här förväntas doktoranderna aktivt delta och lägga fram forskningsavsnitt och få hjälp och synpunkter på det framlagda stoffet. Både lärare och doktorander är aktiva i detta seminarium, som utgör verksamhetens sammanhållande kärna.

Arkeologi

Arkeologiämnet har en av de mest dynamiska forskningsmiljöerna i Norden, med en geografisk spännvidd från Latinamerika till Europa och Norden, en ämnesmässig spännvidd från gender till kulturarv, från stenålder till bronsålder, järnålder och nyare tid, från urbanisering till migrationsforskning.

Traditionellt har utbildning och forskning vid institutionen haft påtagliga teoretiska och samhällskritiska inslag. Under senare år har arkeologins samhällsroll fått en större betydelse, både utifrån historiskt perspektiv och i relation till den arkeologiska kulturmiljövården. Likaså har genusforskning fått en framträdande roll vid institutionen. Metodiskt är spännvidden också stor – från naturvetenskapliga analyser av gammalt DNA och strontiumisotopanalyser av ben och metall till kontextuella och komparativa analyser.

Institutionen har under senare år samarbetat med andra institutioner och utvecklat flera stora forskningsprojekt både regionalt, nationellt och internationellt. Genom extern projektfinansiering har man byggt upp en aktiv forskningsmiljö med många finansierade forskartjänster. vilket bidrar till mångfald och dynamik. Dessutom får institutionen regelbundet besök av gästföreläsare och minst en gång om året hålls ett större internationellt tvådagars forskarseminarium om ett aktuellt ämne. Institutionen tar ofta emot gästforskare.

Inom arkeologiämnet driver man en rad nationella och internationella forskningsprojekt om kulturarv, hällristningar och bronsålder. Forskare hos oss ägnar sig exempelvis åt det kalla krigets kulturarv såsom reflekterat i missilbaserna på Kuba och världsomspännande kulturarvsområden med hällristningar på tre kontinenter. Institutionen driver också SHFA (SvensktHällristningsForskningsArkiv) och är med i ett Marie Curie-projekt om mobilitet och identitet under bronsåldern med tio forskarstuderande, varav två finns på institutionen. Under 2011 år startar ett nytt europeiskt bronsålderprojekt om mobilitet under 3:e och 2:a årtusendet i Nordeuropa, med ledande forskare inom DNA-forskningen.

Samarbetet med de västsvenska museerna (i synnerhet Göteborgs Stadsmuseum och länsmuseerna i Halmstad, Uddevalla, Vänersborg och Skara) samt med Riksantikvarieämbetets kontor i Mölndal (UV Väst) är av särskild vikt. En årlig arkeologidag, anordnad av institutionen, i januari för alla regionens arkeologer med föredrag om årets aktiviteter har blivit en tradition.

Historia

Spännvidden inom historieämnet är stor, men med en kronologisk tyngdpunkt på århundradena före 1800-talets mitt. En rad olika teman förekommer och de metoder som används är av skiftande slag.

Databaser med uppgifter om jordbruksproduktion, jordägoförhållanden samt befolkningsstorlek utgör exempel på en kvantitativ inriktning och studier där fiktionen är källa – skönlitteratur och bilder – utgör exempel på mera kvalitativt orienterade metoder. På motsvarande sätt varierar de teoretiska perspektiven; hermeneutiskt orienterade tolkningar förekommer parallellt med mera strukturellt inriktade ansatser.

Sedan länge finns en stark inriktning på medeltidens sociala och politiska förhållanden. Inom detta fält utforskas olika aspekter på kristnandet och den kyrkliga organisation som med tiden blev etablerad, liksom den politiska kulturen. Studier bedrivs om vänskapsbandens betydelse i samhället. Här pågår också forskning kring de medeltida rättsliga förhållandenas konsekvenser för kvinnor respektive män. Ett annat område rör kungamaktens villkor och dess strategier för maktlegitimering. Även de ekonomiska förhållandena – jordbrukets och järnproduktionens sociala organisering – tillhör medeltidshistorikernas intresseområden.

Historieämnet har också en stark inriktning på kulturhistoria. Inom detta fält studeras såväl de av en elit etablerade trosuppfattningar som folkliga motsvarigheter. Reformationens långvariga svårighet att få fäste bland de bredare folklagren tillhör ett av intresseområdena. Ett annat utgörs av den folkliga väckelse som tog fart under 1700- och 1800-talen. En tredje aspekt utgör studier av materiell kultur. Här studeras bland annat konsumtion av importerade varor, textilproduktionens sociala organisering samt klädmodets växlingar genom tiderna.

Sedan 1960-talet finns i ämnet också en tradition som intresserar sig för könsfrågor i historien. Det genushistoriska forskningsfältet skär genom de kronologiska gränserna och tematiken varierar alltifrån den medeltida rättsordningen och de könsliga villkoren inom det militära under den tidigmoderna epoken till 1900-talets adoptionspolitik. På ett liknande sätt skär ämnets regionalt inriktade forskning både tematiska och kronologiska gränser. Studier av västsvenska egenheter, liksom städers sociala, politiska och kulturella villkor – särskilt Göteborg, tar upp aspekter som i vid mening berör socialhistoriska frågor men även kulturhistoriska. De rumsliga aspekterna har på senare tid utvidgats till att omfatta marinhistoriska frågor. Även medicinhistoriska och idrottshistoriska forskningar pågår.

Sidansvarig: Cecilia Köljing|Sidan uppdaterades: 2016-12-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?