Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Agrarhistorisk databas 1570-1805: befolkning, jordbruk, jordägande

Projektet finansieras av Vetenskapsrådet

Sverige har en internationellt sett delvis unik historisk statistik. Det är det s k tabellverket som startade 1749 och som har gett oss en årlig detaljrik befolkningsstatistik. Numera är det Statistiska Centralbyrån som fortsätter tabellverkets arbete. Från slutet av 1800-talet växer den svenska statistiken och tar upp allt fler samhällsområden. Samtidigt blir statisiken alltmer pålitlig. Före 1900-talet var Sverige ett jordbruksland. Pålitlig jordbruksstatistik saknas dock i stort sett före 1800-talets slut. I de fina svenska arkiven finns dock mycket innehållsrika källor av olika slag som skulle kunna föra statistiken mycket längre tillbaka än befolkningsstatistikens 1749 och jordbruksstatistikens cirka 1900.

Särskilt värdefullt material för befolknings- och jordbruksstatistik finns bevarat från perioderna cirka 1570, 1630, 1690 och, för jordbruksstatistiken, fr o m 1736.

Från tiden cirka 1570 och 1620 finns boskapsskatteförteckningar som ger antalet djur socken för socken och från samma perioder, men också från cirka 1690, finns 10 000-tals lantmäteribeskrivningar av enskilda gårdar i form av sk jordeböcker med ägobeskrivningar, geometriska jordeböcker, kartor och gårdsbesiktningar från inrättandet av det sk indelningsverket.

Från 1736 finns hundratusentals bouppteckningar efter bönder som ger uppgifter om de avlidnas djur och spannmålsutsäde. Källorna ger också uppgifter om jordägandet (det s k mantalets skatte-, krono- och frälsejord). De f d danska och norska landskapen (Halland, Blekinge, Skåne, Gotland, Bohuslän, Jämtland och Härjedalen) är ibland styvmoderligt behandlade i historisk forskning.

Fr o m c 1690 finns här samma fina källmaterial som för resten av det nuvarande Sverige. I arbetet med denna databas kommer stor vikt att läggas vid att ta fram en användbar statistik också för dessa områden 1570 och 1630, även om materialet då i regel är av sämre kvalitet än det för det dåtida Sverige.

Projektet vill skapa en sockenvis jordbruksstatistik för perioderna cirka 1570, 1630, 1690, 1750 och 1805 som kan komplettera den folkmängdsstatistik för samma perioder som redan publicerats år 2000 (Lennart Palm, "Folkmängden i Sveriges socknar och kommuner 1571-1997"). Denna jordbruksstatistik kommer att ge lättillgängliga data för en stor mängd avnämare, t ex historiker, ekonomhistoriker, kulturgeografer, geografer, sociologer, etnologer, länsstyrelsernas kulturmiljöplanerare, riksantikvarieämbetets och länsmuseernas personal, projektarbetande skolungdom, hembygdsforskare osv.

De svårigheter som nu finns att komma åt dessa jordbruksdata gör att många forskare idag tvingas lägga stora delar av sin forskartid på att ta fram uppgifterna för det ena eller andra mindre geografiska området eller rent av lämnar dem därhän, vilket gör analyserna fattigare.

Den färdiga databasen skall vara tillgänglig för envar i digital form. Den geografiska kodningen gör det möjligt att koppla dess data till olika GIS-program, dvs kartdataprogram som kan användas för analys och presentationer av databasens olika variabler: boskapens, människornas och grödornas geografiska fördelning, förändringar av t ex åkerarealerna mellan de olika perioderna, undersökningar av samband av olika slag osv.

Kontaktinformation

Lennart Andersson Palm

Box 200, 405 30 Göteborg, D 435

Kontaktinformation

Martin Linde

Box 200, 405 30 GÖTEBORG,

Telefon:
031-786 45 02

Sidansvarig: Cecilia Köljing|Sidan uppdaterades: 2011-11-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?