Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

På jakt efter vikingatidens vardag

Nyhet: 2017-08-15

 Vem döljer sig egentligen bakom schablonbilden av den arge krigstörstande vikingen? Vid årets fältkurs i publik arkeologi försökte studenter och lärare komma åt vikingatidens vardag.

Maria Vretetmark från Västergörlands museum och Tony Axelsson, arkeolog vid Göteborgs universitet har grävt vid Kata gård i Varnhem sedan 2005. Sedan 2006 har de med jämna mellanrum hållit kurser på platsen, den senaste hölls 2015.

– Vi har tidigare tittat på kyrkoruinen och kyrkogården. Nu ville vi komma åt vardagen. Vi har noterat en stor plan ytan som vi tror varit bostadsområde. När vi planerade årets kurs tänkte vi att vi skulle koncentrera oss på den: vad är det för slags hus som har legat här? säger Maria Vretemark.

Rent konkret innebär det att fältgruppen har letat efter stolphål i rader för att kunna dra upp vägglinjer. Formen avslöjar vad det var för typ av hus som har legat på platsen. Men Maria Vretemark har redan en teori.

– Vi tror att husväggen är 30-40 meter. Det rör sig alltså om en rejäl byggnad, ett högstatushus. Vi tror att det var godsägarfamiljens lyxbostad.
När de grävt efter stolphål har de fått upp saker från hushållet, till exempel krukskärvor, matrester, bronsringar, brunsten och kronhjortshorn, vilket är lite exklusivt och användes till knivskaft och kammar.

– Fynden kan säga oss hur de har använt olika delar av huset, till exempel till förvaring, social samvaro, djurskötsel. Genom att leta i jordlagren kan man se i vilka rum olika aktiviteter har ägt rum helt enkelt.

Vill bort från schablonen

Visar det sig att det är ett så stort hus som befarat så är det rimligtvis där godsägarinnan, Kata, bodde. Kata hittades hösten 2006 i en grav närmast kyrkan. Hon ligger kvar i sin originalgrav, en kalkstenskista, som var prydd med en runsten med texten: ”Kättil gjorde denna sten efter Kata sin hustru Torgils syster.” Runstenen är en stor anledning till att platsen heter Kata gård.

– Hon det enda som vi verkligen vet namnet på. Vi tror även att vi har hittat Kättil men det här är den enda gravstenen som blivit bevarad.

Gårdsnamnet markerar också en vilja att komma bort från schablonbilden av vikingatiden.

– Vi försöker tänka lite tvärtom. I det allmänna medvetandet är en viking en ung arg man som slåss. Här rör det sig om kristna vikingar, bara det är lite nytt. De representerar en vardagsvikingatid med folk som lever hemma på gården. Jordbruket är ändå basnäringen vid den här tiden. De flesta levde ett helt vanligt bondeliv.

Intresset är jättestort

Tanken med utgrävningen är att kunna ge svar på vems hus det egentligen var som stod här runt 1000-talet. Men slutsatserna får vänta tills dateringar och andra analyser är klara.

Ett annat syfte är att ge studenterna en chans att vara ute i fält och få jobba praktiskt. Och att få förmedla resultaten vilket också är en viktig del av arkeologin.

– Om man tar fram kunskap ska man ju också kunna förmedla det. Dels genom vetenskapliga publikationer men också genom att berätta. Vad är det för mening med att lägga pengar på utgrävningar om ingen för resultaten vidare? Det här är ett sätt att ge tillbaka till samhället, till alla de människor som kommer hit och vill veta mer. Och intresset är jättestort.

Läs mer:

Läs pressmeddelandet om årets utgrävning: Nya utgrävningar på Kata Gård i sommar

Vad tyckte egentligen studenterna om årets fältkurs? Se ett inslag med studenten Frida Werlid Gillholm: Fältkurs i Varnhem

Bildtexter:

Överst: rekonstruktion av Kata så som hon tros ha sett ut. FOTO: Västergötlands museum

Vänster: bronsringen som hittades vid årets utgrävning. FOTO: ANDERS SIMONSEN

Höger: ytterligare ett av årets fynd: en bit kronhjortshorn som troligtvis använts som knivskaft eller kam. FOTO: ANDERS SIMONSEN

Nederst: ett av åtta skelett som togs upp under årets utgrävning. Eftersom kyrkogården har brett ut sig över den gamla boplatsen hittades dessa när fältgruppen letade efter boningshusets stolphål. FOTO: ANDERS SIMONSEN

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-08-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?