Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny docent ser medeltiden genom modern lupp

Nyhet: 2017-01-31

Istället för kommunismen blev det medeltiden. Men nya docenten Wojtek Jezierski har inte helt kunnat släppa samtidshistorien. I sin forskning kopplar han medeltiden till aktuella frågor som övervakning, makt och flyktingfrågan.

Wojtek Jezierski har arbetat på institutionen för historiska studier vid Göteborgs universitet sedan 2012. Han är född och uppvuxen i Warszawa och bodde i Polen fram tills han kom in på forskarutbildningen vid Stockholms universitet år 2003.

– I början av mina studier ville jag bli samtidshistoriker och forska om kommunisttiden. Men i Polen höll alla på med det, det fanns ett överflöd av källor. Istället tog jag min magister i Warszawa inom medeltidsstudier. Inom medeltidsforskning har man massvis med luckor att fylla, man får tänka till, använda sin fantasi, undersöka vad det är som kan binda företeelser samman. Så jag satsade på det.

Makt finns alltid och överallt

År 2004 påbörjade Wojtek Jezierski forskarutbildningen efter att ha lärt sig svenska under ett år. Först jobbade han vidare på ämnet för sin magisteruppsats: anglosaxisk historiografi från framförallt 900-talet. Men efter ett tag bytte han spår.

– Jag kände till en källa som var spännande; en krönika från 1000-talet som handlade om livet i klostret Sankt Gallen i nuvarande Schweiz. Där tecknas livet inifrån av en munk som bodde i klostret och meningen var att detta aldrig skulle läcka ut. Det finns massvis av känsliga detaljer som handlar om makt, disciplin och övervakning.

Avhandlingen (2010) kom att handla om just detta. Vilka konsekvenser har aspekter som makt, disciplin och övervakning för utformningen av klostergemenskapen? Vad innebar det för de individer som levde där?

Ett utmärkande drag för avhandlingen är att den är en sammanläggningsavhandling och består av ett antal separata vetenskapliga artiklar, något som är ovanligt för historiker som tenderar att skriva monografier. Ett annat är att den är teoritung och lutar sig mot många moderna teorier av bland andra Foucault, Derrida, Bourdieu och framförallt Goffman som kom på idén om totala institutioner.

– Med det avses ställen som till exempel kloster eller mentalsjukhus där det råder stark disciplin och hierarki, där maktstrukturen är väldigt tydlig och alla känner sig konstant övervakade. På många sätt påminner ett kloster om ett fängelse. Det finns likheter och paralleller som man kan ta fasta på, till exempel är det slående hur väl våra moderna modeller av uteslutnings- och förföljningsmekanismer av paranoida personer kan hjälpa oss förklara exkludering och förföljning av avvikande munkar under tidig medeltid.

Han tror inte att intresset för totalitära klostermiljöer är sprunget ur den egna livserfarenheten. Han var bara tio år när kommunismen i Polen föll och även om han tillhör den sista generationen som minns regimen så har han inga traumatiska minnen.

– Jag kan svara som Foucault skulle ha svarat: makt finns alltid och överallt. Det polska samhället under kommunismen var inte mer präglat av makt än det svenska, bara på ett annat sätt. Det som skiljer totalitära stater från de mindre totalitära är bland annat mängden övervakning och framförallt till vilka syften den används. Det paradoxala är att vi kommit att få allt mer övervakning överallt idag, även i demokratier.

Forskar om gästfrihet

Efter avhandlingen har Wojtek Jezierski arbetat med ett rad olika projekt, det senaste om missionärer och korståg runt Baltikum från 1000- till mitten av 1200-talet. Han har också börjat intressera sig för känslohistoria, en forskningsgren som kommit starkt under de senaste 15 åren.

– Egentligen har vi intresserat oss för känslohistoria ända sedan 1930-talet. Under den tiden sågs medeltidens känslor som ohämmade impulser som civilisationsprocessen sen kom och dämpade. Men de senaste åren har perspektivet svängt, vi har ju alltid haft lika mycket känslor, bara olika typer av känslor och känsloregimer. Det som ändras är vad vi får och inte får känna samt hur vi uttrycker det.

Just nu söker han pengar för ett projekt där han tillsammans med två andra historiker vill forska om gästfrihet runt Baltikum och Nordsjön från 1000-tal till 1900-tal. Fokus ligger på hur man bemötte andra. Vem bemöttes på vilket sätt? Vem togs emot och vem skickades bort? Vem sågs som en fara?

– Vi talar mycket om nutidens flyktingström som något unikt som vi inte vet hur vi ska hantera. Men om vi ser på frågan ur ett så långt perspektiv som vi vill göra så kan man se att detta är något som det alltid har talats om.

En sak som intresserar Wojtek Jezierski är hur nära gästfrihet gränsar till fientlighet – även rent språkligt, något man kan urskilja i de närbesläktade engelska orden: hospitality och hostility.

– Vi vill undersöka när det egentligen tippar över. När blir någon uppfattad som en potentiell eller verklig fiende, en fara, en säkerhetsrisk? Vem möts med fientlighet och vem möts med gästfrihet?

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2012-12-04
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?