Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

DNA-analyser kan ge svar på frågor kring bronsåldersstads undergång

Nyhet: 2017-08-21

Nio vikter av hematit på mellan 1,0 och 28,3 gram, samt en slipsten som hittades i handen på ett manligt skelett (datering: cirka 1500 år före vår tideräkning).

En utgrävning vid den stora bronsåldersstaden Hala Sultan Tekke i närheten av Larnaca, Cypern, har gett nya resultat.
– Fynden återspeglar ett kosmopolitiskt samhälle med vidsträckta kontakter, säger Peter M. Fischer, ansvarig arkeolog.

Arkeologerna har hittat rika gravar och offergropar med guldsmycken och keramiska kärl som kan dateras till 1500-1400 före vår tideräkning. Dessutom har man för första gången funnit stadsdelar som var samtida med gravarna.

Expeditionen har letts av professor Peter M. Fischer, arkeolog vid Göteborgs universitet. Han har i olika konstellationer grävt på Hala Sultan Tekke, Cypern, sedan 2010. Årets expedition innefattade 32 deltagare, både specialister och studenter, och pågick under maj–juni.

– Syftet har varit att utforska Hala Sultan Tekke, en av de största städerna från bronsåldern i östra Medelhavet. Vi tittar närmare på interkulturella förbindelser, kronologi, undergången av bronsålderscivilisationen kring 1200 f.v.t och genomför DNA- och strontiumisotopanalyser på skelettdelar.

”Sea Peoples Phenomenon”

Utgrävningsresultaten är av avgörande betydelse för Fischers projekt ”The Collapse of Bronze Age Societies in the Eastern Mediterranean: Sea Peoples in Cyprus?”, som finansieras av Vetenskapsrådet.

– Projektet siktar på att förklara bronsålderscivilisationens ned- och undergång och det omdiskuterade ”Sea Peoples Phenomenon” som inträffade 1225–1130 f.v.t. En av våra upptäckter är att importen av varor från Italien, Kreta, Anatolien, Syrien, Palestina, Mesopotamien och Egypten reducerades kraftigt runt 1200 f.v.t. Staden förstördes och övergavs och orsaken undersöks för närvarande.

”Sea Peoples Phenomenon” går enkelt beskrivet ut på att folk från Italien under slutet av bronsåldern tycks ha flyttat åt sydost och därmed skapade en dominoeffekt som ledde till ytterligare migration som inte tog slut förrän vissa grupper nådde Egypten och södra Levanten, det vill säga dagens Israel, Jordanien och Palestina.

– Detta ledde till flera kulturers undergång, till exempel den mykenska i Grekland och den hettitiska i Anatolien. Även Cypern drabbades och flera städer förstördes på grund av en invasion av andra folk, möjligen även Hala Sultan Tekke. Med hjälp av DNA-analyser hoppas vi kunna gruppera individerna som begravts i gravarna. Mest intressant vore att kunna visa att vissa personer kom från Italien vilket skulle kunna styrka teorin.

En rik ostörd grav

Resultaten publiceras i sin helhet på projektets hemsida. Bland fynden finns bland annat en rik ostörd grav med smycken av guld och andra material samt importkeramik från omkring 1500–1400 före vår tideräkning.

– Bland de viktigaste fynden är nio vikter av hematit, av olika tyngd, som kommer att ge information om viktsystemet som användes.

I en annan grav från cirka 1200 före vår tideräkning hittades skelettet efter en kvinna med två barn i famnen och ett nyfött barn mellan sina ben. I en offergrop fanns verktyg för textiltillverkning, i en annan ett dekorerat lock av elfenben.

– Den sena bronsåldern, alltså perioden mellan 1600 och 1100 före vår tideräkning, var den första internationella perioden i mänsklighetens historia. Folk kring Medelhavet, speciellt på Cypern som var ett internationellt handelscentrum, hade kontakter med hela Europa. Årets fynd styrker detta klart.

Expeditionen fortsätter maj–juni 2018.
Läs mer: http://www.fischerarchaeology.se

Kontakt
Peter M. Fischer, Tel: 0707-53 43 17, E-post: peter@fischerarchaeology.se


Bildtexter, övriga bilder:

Keramikkärl: Importerat kärl från Kreta, cirka 1400 före vår tideräkning.

Tjur (nedan): Figur från en offergrav från cirka 1300 före vår tideräkning.

AV:

Artikeln publicerades först på: hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2017-08-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?