Varnhems begravda hemligheter fortsätter att förbrylla arkeologerna
Sedan 2005 har det grävts ut i Varnhem med det vikingatida Kata gård som den hittills viktigaste fyndplatsen. Under 1920-talet grävdes det medeltida klostret ut men de tillhörande ekonomibyggnaderna låg fortfarande i det som då var åkermark. Nu är åter fokus på klostret och dess tillhörande verksamhet. Tack vare att Göteborgs universitet har förlagt sina arkeologiska fältkurser till Varnhem kan nya utgrävningar bedrivas på klosterområdet.
Skara kommun har nyligen köpt upp åkermarken för att restaurera den som våtmark, eller kanske snarare återställa den sjö som munkarna hade här under klostertiden. Tanken är att även det ska bli en del av besöksmålet Varnhem. Av den anledningen har arkeologer letat med georadar i området, och hittat byggnader i marken man velat gräva ut.
Besöksmålet Varnhem och dess historia
Varnhems Cistercienskloster för munkar anlades på mitten av 1100-talet och var aktivt fram till reformationen på 1530-talet. - De hade först försökt bilda ett kloster ute på Lurö, och även utanför Mariestad men misslyckades. Sedan fick de en stor donation här i Varnhem, berättar Maria Vretemark, 1:e antikvarie vid Västergötlands museum och projektledare för utgrävningarna i Varnhem.
- Kvinnan som donerade marken hette fru Sigrid och ägde den stora gården som låg på höjden bakom dagens klosterruin. Det är den gården som vi har undersökt tidigare, som idag kallas Kata gård. Där började jag och arkeolog Tony Axelsson gräva ut i 2005 tillsammans med studenter. Vi ville undersöka ”Varnhem innan munkarna kom” och det blev ju mycket fynd och väldigt uppmärksammat, säger Vretemark. 
Utgrävningarna har utmynnat i ett permanent besöksmål där man vid den gamla gårdskyrkan kan se bland annat Katas grav, kvinnan som ägde gården på 1000-talet.
Våren och sommarens utgrävningar i klostret och dess tillhörande byggnader har lett till fynd som kan ge oss insikter om klosterlivet, både för munkarna och ”lekbröderna” som skötte hushållet. Eftersom klostret skulle vara självförsörjande producerades allt man skulle tänkas behöva, både för den liturgiska verksamheten och för hushållet, på markerna omkring klostret.
Förbryllande fynd
Med hjälp av markradar har man lokaliserat bland annat en byggnad som man tror kan ha varit en verkstadsbyggnad. Där har nycklar, knivar, hästskor och andra bruksföremål grävts fram, vilket gör att man tror att det kan ha varit en metallverkstad här under klostertiden. Dessutom har en del av en gjuten hummerklo hittats, vilken förbryllar arkeologerna. Dess användningsområde är fortfarande oklart. 
Även resterande delar av det som anses vara klostrets skriv- och läsrum för munkarna har grävts ut. Där hittade man bland annat flera skrivredskap. Dessutom har delar av den gamla kvarnen, som var verksam ända fram tills 1800-talet, rensats fram. Planen för nästa år är att fortsätta gräva ut den gamla kvarnen tills man kommer ner till de delar som byggdes under klostertiden samt fortsätta kartläggningen av munkarnas vattenförsörjningssystem.
Bilder: 1) Dokumentation av fynd pågår. 2) Skrivredskap hittat i klosterruinen. 3) Student gräver i ”verkstadsbyggnaden”.