Hur skyddar vi hotade kulturarv? Det är något som intresserar syriska arkeologen och forskaren Anas Al Khabour både professionellt och privat. Via programmet Scholors at Risk (SAR) har han en tjänst på institutionen för historiska studier vid GU.
Hur kom det sig att du blev arkeolog?
– Jag drömde om det redan när jag var liten. Jag är född och uppväxt i Raqqa i Syrien. Vi brukade vi leka uppe på en kulle där kunde vi hitta keramik och andra föremål som har visat sig vara över 5 000 år gamla. Det visste vi ju inte när vi var barn men det kändes spännande redan då.
Vad lockade med arkeologi?
– Det är det här med att tolka material, att man kan ha en dialog med äldre civilisationer via deras föremål. Du kan inte träffa människor från svunnen tid men deras saker kan berätta mycket om deras liv, drömmar, tro och traditioner.
Hur har din resa sett ut?"Man kan ha en dialog med äldre civilisationer via deras föremål.
– Jag började läsa arkeologi på Damaskus universitet år 1999. Sedan åkte jag till Madrid och började med mina masterstudier vid Universidad Autónoma de Madrid. Efter min masters åkte jag tillbaks till Syrien och fick jobb som museidirektör på Nationalmuseet i Raqqa där jag arbetade mellan 2003 och 2008. Sen fick jag jobb som kulturattaché på Syriska ambassaden i Madrid. Samtidigt skrev jag min avhandling som blev klar år 2012. Då hade kriget brutit ut och jag kunde inte återvända till Syren så jag tog mig via Tyskland till Sverige i början av 2013. År 2014 fick jag en postdok-tjänst på Universidade de Santiago de Compostela i Spanien och efter det fick jag jobb på Kulturmiljö Halland i Halmstad. Där jobbade jag ett drygt år med bronsåldersutgrävningar. Det var verkligen ett jättetrevligt jobb och jag fick bra kontakt med svenska arkeologer och universitet. Sen fick jag en ettårig tjänst här på Göteborgs universitet via Scholars at Risk (SAR). Om situationen i hemlandet inte har förbättrats kan man få förlängning och jag fick precis förlängt ett halvår.
Vad jobbar du med just nu?
– Jag jobbar mycket med två ämnen. Det ena rör en grundläggande frågeställning inom arkeologi: processen och betydelsen av hur material förflyttade sig i mellanöstern under 3000-4000 f. Kr. Jag siktar på att utveckla teorier och metoder för identitet- och materialkultur och denna forskning anknyter till min tidigare forskning om keramik, metall och begravningritualer. Det andra ämnet rör hur kan vi skydda och bevara hotade kulturarv. Dels handlar det om att sprida kunskap och information. Dels måste vi dokumentera dem väl så att vi kan restaurera det som förstörs. När IS förstör kulturarv så vill de dels tjäna pengar genom att sälja föremål vidare på svarta marknaden. Därför är jag glad att människor och myndigheter i Sverige vill göra sitt för stoppa trafficking av föremål. Kulturavet i Syrien betyder så mycket, det är en del av människornas identitet, hela Syriens historia är kopplad till kulturarv. Jag tror till och med att det kan hejda konflikter och ena stridande parter i och med att det är knutet till gemensamma minnen.
Vad hoppas du på i framtiden?"Hela Syriens historia är kopplad till kulturarv."
– Fred i Syrien, först och främst. Sen vill jag göra vad jag kan för att bevara hotade kulturarv. Vi behöver dem för att kunna lära av historien så att den inte återupprepas.
FOTO: ANDERS SIMONSEN