Bondeherrgårdar visar böndernas särskilda roll i historien
Under slutet av 1700-talet och början av 1800-talet växte en ny typ av bebyggelse fram på svensk landsbygd, så kallade bondeherrgårdar. Med exempel hämtade från hela landet kommer nu en bok om fenomenet där läsaren får lära sig varför bönderna byggde ståndsmässiga och påkostade gårdar och hur de blev drivande i samhällsutvecklingen.
Boken är ett resultat av en serie tvärvetenskapliga seminarier där forskare från både Göteborgs universitet och muséer deltagit. Tillsammans har de skrivit boken Bondeherrgårdar: Den nyrika bondeklassens gårdar 1750–1850 som släpps den 13 juni.
Antologin involverar historiker, etnologer, bebyggelseantikvarier och kulturvårdare. Redaktörer för boken har varit historikerna Johannes Daun och Christer Ahlberger.
– Ordet herrgård är åtminstone på papperet ofta förbehållet adelns och överklassens gårdar, om man uttrycker sig förenklat. Med begreppet vill vi lyfta fram den ståndsmässiga bebyggelse som växte fram bland landets bönder runtom i Sverige under början av 1800-talet, säger Christer Ahlberger.
Vad berättar bondeherrgårdarna om den tidsperiod som de byggdes under?
– De är påtagliga exempel på böndernas särskilda roll i svensk historia. Under 1700- och 1800-talen trädde bönderna fram som den drivande kraften i samhällsutvecklingen. Framstegen gällde inte bara jordbruket utan även näringar som textilindustri, bergsbruk och sjöfart. Till skillnad från andra delar av Europa där det var städernas handelskapitalister och annat herrskapsfolk som tillgodogjorde sig vinsterna från framväxande industrier fyllde bönderna i stor utsträckning den rollen i Sverige. Bondeherrgårdarna kan därför ses som ett mäktigt uttryck för svenska bondeklassens ledande roll i samhällsutvecklingen under 1700- och 1800-talet.
Vad kan man ta med sig för kunskap av att läsa boken?
– Eftersom boken består av åtta olika regionala exempel, ett kapitel för varje, får läsaren möjlighet att få en överblick över denna bebyggelse- och agrarhistoriska utveckling. I kapitlen diskuteras bland annat världsarvet Hälsingegårdar, Bergsmansgårdar i Bergslagen, Förläggargårdar i Sjuhäradsbygden, Havregårdar i Dalsland och kaptensgårdar i norra Halland. Boken pekar också på hur en rad näringar, varav vissa kunde vara långt mer lukrativa än rent jordbruk, blev tillgängliga för bönder under 1800-talet.
Mer om boken:
Bondeherrgårdar: Den nyrika bondeklassens gårdar 1750–1850 ges ut av Nordic Academic Press. Redaktörer är Johannes Daun och Christer Ahlberger. Boken vänder sig både till forskare och läsare utanför universitetet. Boksläpp sker den 13 juni.